Loading
received_2263354653774923[1459]

Champagne

Att Champagne kan producera så mycket Champagne trots att det inte är mycket större till ytan än Uppland är, har att göra med att nästan all mark i Champagne är odlad, som till skillnad från Uppland där mycket är skog, så har Champagne ett varmare och mildare klimat jämfört med Uppland, vilket ger stora skördar. Med de sakerna i åtanke så är det inte så överraskande att Champagne kan pressa ur sig så mycket vin om året som det gör.

 

.Champagne är mousserande vitt vin eller rosévin från distriktet Champagne i norra Frankrike, med Reims och Épernay som champagneproduktionens huvudorter. Det är vanligt att ordet champagne används för att beskriva mousserande vin även från andra delar av världen, men det är endast vin från distriktet med samma namn och som har framställts enligt "méthode champenoise" som får lov att kallas champagne, eftersom detta är en skyddad ursprungsbeteckning.

För att ett mousserande vin ska få kallas champagne krävs det att det är producerat i distriktet Champagne och att det är tillverkat med champagnemetoden. Ett mousserande vin som skapats med charmatmetoden är alltså inte alls samma bubbel som ett som skapats med champagnemetoden.

 

Vingårdar och delregioner

Det finns ungefär 33.500 hektar odlingsmark i regionen, fördelat på 319 byar. Regionen brukar delas upp i fem delregioner, från norr till söder.

 

Klassificering

Champagnebyarna är klassificerade på en skala där vissa byar är Grand Cru eller Premier Cru. Dessa beteckningar sätts ibland ut på etiketten på champagne som enbart kommer från byar med en viss klassificering. Klassificeringen utgörs av en procentskala som ursprungligen har använts för att bestämma priset på druvorna på marknaden relativt det årets baspris, och där de olika byarna ligger på 80-100 %. De byar som har siffran 100 % är Grand Cru och de som har siffran 90-99 % är Premier Cru. Eftersom alla vingårdar i en by ges samma klassificering, är champagneklassificeringen inte lika detaljerad som den i exempelvis Bourgogne.

 

Framställning

Vid framställningen används tre olika druvsorter, som utgör mer än 99,9 % av den odlade arealen:

 

Chardonnay - grön druvaPinot Noir - blå druvaPinot Meunier - blå druva

 

Druvorna förekommer enskilt eller i olika blandningar sinsemellan.

 

Utöver de tre dominerande druvsorterna är även Arbanne, Petit Meslier, Pinot Blanc och Pinot Gris tillåtna men är idag mycket ovanliga i regionens vingårdar.

Champagne framställs enligt den så kallade "champagnemetoden", méthode champenoise eller méthode traditionelle genom att man först framställer ett vanligt basvin. Därefter buteljeras vinet, tillsammans med en jästtillsats, så att en andra jäsning startar i flaskorna. Under denna tid - 18 månader eller längre - skapas bubblorna. Innan flaskan är färdig för försäljning tas den sista jästfällningen bort, genom att flaska vibreras upp-och-ned under en kortare tid. När jästfällningen så har trillat ned i halsen, kyls flaskhalsen hastigt ned, korken tas bort och den frusna jästfällningen faller då ut genom att trycket i flaskan skjuter ut den. Vid denna punkt är alla champagner lika torra, men genom att flaskan fylls upp med en mindre mängd söt vätska, så kallad dosage, får champagnen olika sockerhalter.

 

Champagne utan årgångsbeteckning består vanligen av en blandning av basvin från två eller fler årgångar. Detta görs för att få en jämn stil och kvalitet på det färdiga vinet, trots Champagnes relativt kalla klimat, som ger betydande årgångsvariantioner i växtförutsättningarna på vingården. Huvuddelen av basvinet brukar bestå av den yngsta årgången då flaskan buteljerades, och därutöver ingår en viss andel så kallat reservvin, som sparats sedan tidigare årgång(ar) i stora tankar eller fat. Andelen reservvin och dess ålder kan variera stort mellan tillverkarna, men ungefär 10-30 % torde vara en vanlig andel.

 

 

Sötma/Sockerhalt

Champagne kan variera från att vara riktigt söta viner till helt torra. Sockerhalten skall anges på flaskan och de olika varianterna är:

 

doux - sötast, mer än 50 g socker per liter

demi-Sec - halvtorrt, 33-50 g per liter

sec - torrt, 17-35 g per liter

extra dry - ännu lite torrare, 12-20 g per liter

brut - nästan helt torrt, mindre än 12 g per liter

extra brut - helt torrt, 0-6 g per literultra brut - 0-3 g per liter (alternativa benämningar inkluderar "brut 0", "brut intégral" "non dosage" (då inget socker alls tillsätts) och "brut 100 %")

 

Olika typer av Champagne

Sortimentet hos de flesta champagnetillverkare består av flera olika produkter. Regelverket för champagnetillverkning skiljer på två huvudsakliga typer:

 

icke-årgångsbetecknad champagne (non-vintage eller bara NV), som måste lagras minst 15 månader på jästfällningen före försäljningenårgångsbetecknad champagne (vintage), som måste lagras minst 36 månader på jästfällningen före försäljningen

 

Eftersom längden på lagringen är en del av det som ger champagne sin speciella karaktär, är det vanligt att kvalitetsorienterade tillverkare överskrider dessa minimitider med bred marginal.

 

Hos de flesta stora tillverkare (champagnehus) kan tre olika prisnivåer på deras produkter urskiljas:

 

husets standardchampagne, en non-vintageårgångschampagne med husets namnprestigechampagne, vanligtvis årgångsbetecknad och ofta med ett särskilt namn

 

För prestigechampagne finns inget särskilt regelverk, men de utmärks oftast av noggrannare urval av druvor/basvin och längre lagring före försäljning, vilket också leder till högre pris. Exempel på prestigechampagner är Dom Perignon från Moët & Chandon, La Grande Dame från Veuve Clicquot och Cristal från Louis Roederer.

 

Därutöver producerar en del champagnehus också specialvarianter inom de olika prisnivåerna, exempelvis blanc de blancs och blanc de noirs.

 

Förutom den vanliga typen av champagne som är ljust grön eller gul i färgen, förekommer även roséchampagne. Den rosa färgen erhålls genom att blanda rött vin med den nästan färdiga champagnen. Detta skiljer sig från hur stilla rosévin får sin färg, där färgen kommer från skalet av de röda druvor som används vid framställningen.

 

I juli 2010 bärgades 168 flaskor av det som inledningsvis påstods vara världens äldsta champagneflaskor, men som hittills inte har daterats med någon exakthet. Flaskorna fanns i ett vrak utanför Åland som daterats till 1830-talet.[ifrågasatt uppgift] Flaskorna har analyserats och varit av två fabrikat; Veuve Cliquot och det numera nedlagda märket Juglar. Enligt champagnexperten Richard Juhlin är flaskornas innehåll i mycket gott skick och flertalet avses auktioneras ut till försäljning.

 

Källa:

Wikipedia samt litteratur, och egen research.


GPS
WGS84: N 46° 22.8415', W 1° 7.4156'
Decimal: 46.3807, -1.1236